I torsdags gjorde då jag och ett antal av mina klasskamrater 3-års-test. Några fick stå över då de inte var i form eller behövde träna lite till. I mitt team var det Caroline som inte kände sig bra efter att ha fått en smäll i huvudet av Bacchi, en av mina klasskamrater, dagen innan så Johanna fick hoppa in som visare och ryttare. Det gick bra det med, jag känner ju Johanna också. Men man undrar ju om det gode Bacchi gode det för att sabotera för mig…?
Jag kände mig dock pigg och glad och det var kul att få komma in i Stora ridhuset och löshoppa igen. Det började bra, jag kände mig stensäker och allt flöt på. Tyckte nästan jag kände mig klar faktiskt och kan hända att jag tappade fokus lite… Kom lite fel in på det första hindret och eftersom man ju inte vill slå sig vågade jag inte hoppa det andra som var rätt högt då. Fick försöka igen men samma sak hände och då kände jag hur hela självförtroendet försvann. Hade egentligen ingen lust att hoppa något mer den dagen men efter lite övertalning och med ett lite mindre hinder tog jag mod till mig och hoppade ett par gånger till.
Resultatet blev 7-6 i hoppning och jag känner mig lite missnöjd för jag vet ju att jag kan bättre men just då gick det bara inte. Shit happens. Mina andra poäng blev 7-8-8-7-6-7 vilket innebar att jag fick 43 poäng i både hoppning och gångarter. Vilket ju i och för sig känns rätt eftersom jag inte riktigt bestämt vad jag vill göra när jag blir stor. Hade väl hoppats på lite högre poäng men jag får helt enkelt vänta till senare att visa vad jag går för.
Ridprovet med Johanna gick fint och vi fick beröm båda två, trots att jag var lite trött då efter all uppståndelse vid löshoppningen.
Nu är min tid på Flyinge slut och ett långt härligt sommarlov väntar! Sen tar jag nya tag och vem vet, kanske vi ses eller hörs nån gång!
Tack för mig!
/Rowan











